Fredspristagaren Liu Xiaobo sitter fängslad i Kina för att han hade en annan åsikt än kommunistdiktaturen, ett öde han delar med många andra. Han är i nuläget den enda nobelpristagare som sitter i fängelse. 
Den kinesiska regimens häftiga reaktion på att priset tilldelades Liu Xiaobo förvånar knappast. Det är inte första gången man hotar med konsekvenser när andra länder uttrycker sitt stöd för personer som regimen betraktar som sina fiender. Kanske är det nu dags att omvärlden säger ifrån och slår fast att vi inte accepterar en export av den kinesiska inrikespolitiken till den globala arenan. 

Fortfarande existerar nämligen varken yttrande- eller trosfrihet i Kina. Fortfarande förföljs tibetaner, Falun Gong-utövare, kristna, mongoler, uigurer och människorättskämpar. De statskontrollerade medierna hjälper regimen att förfölja oliktänkande och styr större delen av den information som når invånarna. 

Något annat som sällan uppmärksammas är alla de arbetsläger som finns runt om i Kina. The Laogai Research Foundation har hittills kartlagt över tusen arbetsläger i Kina där det beräknas sitta 3-6 miljoner fångar. Många samvetsfångar sänds dit utan rättegång och får utstå tortyr och slavarbete. Produkter som tillverkas i dessa arbetsläger exporteras, bland annat till Europa, och man har kunnat konstatera att flera arbetsläger är registrerade som företag. 

Kinas regim tolererar bara sin egen världsbild och de använder våld och hot för att upprätthålla den. Den, som liksom Liu Xiaobo, ifrågasätter denna världsbild, riskerar inte bara att själv drabbas; vänner och familj utsätts också. Tanken på att sätta någon i husarrest för att hennes make tilldelats Nobels fredspris framstår som absurd för oss i väst, men det är verkligheten i dagens Kina. 

Det är dock tydligt att den kinesiska regimens makt vilar på en ostadig grund, eftersom de måste kämpa så hårt för att bevara intrycket av att allt är i sin ordning. Man lägger ner enorma resurser på hackers, spioner och IT-poliser för att hindra sanningen från att nå det kinesiska folket såväl som omvärlden, men det är en kamp man inte kan vinna i längden. Människorättsadvokaten Gao Zhisheng och aktivisten Hu Jia är exempel på två andra som med risk för sitt eget liv öppet kritiserat regimen, och även nominerats till Nobels fredspris. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur hårt har gruvmiljön gått fram med Peter Johanssons verk? Ja, det återstår att se men en liten fingervisning ger pressbilderna som kom till redaktionen häromdagen. Besökarna får ta del av verket genom en konstvandring 50 meter under jordytan. Prem...

Överallt öppnar sig en könsklyfta i skolan, även i samhällen som de skandinaviska där det trots allt i alla fall talats mycket om jämställdhetens betydelse. Vad beror det på? Vad kan man göra åt det? Och hur farligt är det? Svaret på den sista frågan...

Just det, liv och död, idrott tycks alltid ha varit på liv och död. (Numera inte minst pengar.) Pindaros visste. Han var grek och poet och han såg tävlingarna och skrev hyllningsdikter till de blodiga segrarna. Han är en av den gamla världslitteratur...

Den erfarne professorn i underrättelseanalys, Wilhelm Agrell, redogör i sin senaste bok Fredens illusioner – Det svenska nationella försvarets nedgång och fall (Atlantis förlag 2010) för hur vårt försvar steg för steg skrotats och ersatts av fö...